Det konkreta.

Egentligen skulle jag kunna skriva ett flersidigt inlägg om allt som har hänt men det orkar jag fan inte. Därför kommer den grundliga faktan här. Det jag kan konstatera.

Okej, till att börja med så kan jag berätta att jag äntligen har ett hem. Ett trevåningshus i ett ställe som heter Balham och som ligger i södra London. Malin och Rebecka bor fem minuter bort och min gata är lugn och mysig. Själva huset är lite halvskabbigt men ack så trevligt att få vara en del av. Hittills har jag träffat fyra av fem rumskompisar, varav två av dem tog med mig på en husfest häromkvällen, och de verkar vara väldigt goa faktiskt! Nyss berättade de om ett så kallat "Sea Apple", vilket är ett slags växtdjur som man kan ha i ett akvarium. De vill att vi ska skaffa ett sådant och även en varsin fisk. Hmm, varför inte? Vet dock inte riktigt om vegetariansidan av mig är emot akvarium än... Måste få känna efter lite där... Vi har även en katt som dyker upp här då och då. Hon kommer hit om kvällarna, äter mat i köket och försvinner sedan igen. En väldigt självständig kvinna.

Min förra rumskompis to be, Mark, är i Skottland för tillfället. Han försvann ur mitt liv ett par veckor men efter många om och men och nästan läskigt intensivt ringande från mig så fick jag tillbaka våra störda samtal. Han ska försöka flytta hit inom kort men är bara jäkligt lat när det gäller att leta lägenhet.

Så himla mycket händer på så himla kort tid här. Ett tag var det helt bestämt att jag skulle bo med min tyska vän Mascha i en enrumslägenhet någonstans. Vi bestämde det en dag och gick på lägenhetsvisningar hela den dagen men lyckades inte hitta någon som passade så dagen efter var jag hemlös. Dagen efter det flyttade hon tillbaka till Tyskland och jag in i mitt nya hus. Ja, allt går verkligen i ultrarapid men det är rätt spännande. 

Jag jobbar fortfarande på Småland Coffee och trivs bra men har redan börjat blicka framåt. Jag kommer definitivt vilja förnya min karriär innan eller till hösten. Vad jag vill jobba med vet jag dock inte. Något kul helst. Dessutom har både två väninnor och min syster hunnit hälsa på mig här, vilket var mycketmycket uppskattat. En av dem kommer tillbaka nu i juni igen för mer glädje. 

London är fantastiskt och det känns så bra att jag har möjlighet att få vara här. Nu när jag har ett ställe att kalla mitt andra hem och har börjat få packa upp mina grejer så känns allt mycket lättare. Och jag har verkligen börjat inse att det inte är så stort som man tror, inte när man behöver det i alla fall. Mycket sjuka grejer och intensiva tecken dyker upp här var och varannan dag. Ah, livet.

Det jag inte kan konstatera är för komplicerat för att kunna sätta ord på inom omloppet av de få minuter jag har på mig. Men det finns där och det är som sagt komplicerat och svårt att konstatera.

Nu ska jag slänga i mig lite nudlar och byta från fulsnygga (fulfula) mönstrade byxor till något coolare. Det blir visst utgång ikväll med både min rumskompis och mina grannar. Vi ska självklart skåla för Queen E.